etelka©svensson
Allting rör sig,
och ändå är det stilla
inte ens vinden rör i trädens kronor,
allting rör sig under mina fötter
alla är oberörda
det är bara jag som skälver,
ty allting rör sig under mina fötter,
skenheliga prat rör sig,
tillgjorda ansikten, tillgjorda miner,
jag bad om en stilla stund,
vapenvila, eldupphör,
men de skakar mina rötter,
jag kan ej springa min väg
ty jag är ett ensamt träd
de sade till mig:
slå ut dina grenar,
jag gjorde det och
de gallrade ur dem,
stympad lämnade de mig
och de skakar mina rötter.
torsdag 4 juni 2009
Gammal erfarehet
etelka©svensson
Min ensamhet är störst,
jag föddes ensam och vet,
att jag kommer att dö ensam
och däremellan är jag ensam,
jag längtat efter en mörk mansröst
som skulle tagit emot min fallande skugga
men nu är det så,
att allt levande räds fallande saker,
när jag gurglade sött och sprang omkring
med min ungdomliga omedvetna brunst,
då ville mannen åt mig,
när jag kom med mitt begär, med min målmedvetna åtrå,
då slöt han sig, möblerade om i paradiset,
utestängde mig,
jag blev min egen fredlösa skugga,
ormen i helvetet,
dessa två oförenliga rum blev en syntes i mig,
en smärtsam process,
ty, jag ville välja livet,
vilken väg ska jag ta nu
Min ensamhet är störst,
jag föddes ensam och vet,
att jag kommer att dö ensam
och däremellan är jag ensam,
jag längtat efter en mörk mansröst
som skulle tagit emot min fallande skugga
men nu är det så,
att allt levande räds fallande saker,
när jag gurglade sött och sprang omkring
med min ungdomliga omedvetna brunst,
då ville mannen åt mig,
när jag kom med mitt begär, med min målmedvetna åtrå,
då slöt han sig, möblerade om i paradiset,
utestängde mig,
jag blev min egen fredlösa skugga,
ormen i helvetet,
dessa två oförenliga rum blev en syntes i mig,
en smärtsam process,
ty, jag ville välja livet,
vilken väg ska jag ta nu
Frågor för vuxna barn
etelka©svensson
Stranden med sönderskuret grus
sköljs över av vågornas välde
sedan blottas sanden igen
vem delar ut livet med hjärtat
som lysande stjärna
vem samlar in medaljerna
när kontraktet löpt ut
vem vrider dagarna till nätter
vem väver sommargobelänger
hur flyter floder så stilla och tyst
floder kan torka ut
det bestämda vilar i det obestämdas hand
döden vilar i livets sköte
medan livet flammar upp
vaggar den som sitt älsklingsbarn
och vill att den ska sova länge och gott
vindarna föder vågorna
vindarna böjer fälten
vindarna bryr sig inte om människan
livet eller döden
regnet lockar fram säden
siseli su siseli su
gro - gro du lilla rågkärna
väx till en kraftig ax
till en kraftig manhaftig ax
men med mjuka fylliga kvinnokinder
det mörka brödet ska bakas
som driver hungern på flykten
du rågkärna ur det obestämda
ni krafter ur denna källa
som kan mätta och föda
men likaväl förgöra
bebor människors hjärtan
det lilla lilla fröet i ett trångt skal
skulle utvecklas till en skimrande pärla
men ack, det blir en granat
en farlig granat
med den obestämdas kraft
när den brister sköljer den bort
fredligt bosatta längs stigen
och ropar: ur vägen
här ska passera en
som ej ber om företräde
som är behäftad med den obestämdas styrka
detta fröet är ett blixtnedslag
klyver, bränner, svärtar,
men se, också föröder sig själv
stranden med sönderskuret grus
sköljs över av vågornas välde
sedan blottas sanden igen
vad bryr sig stora vågor
om våra små bekymmer
om våra små bosättningar
vad angår den enskilda pärlors öden
en skimrande pärla
eller en exploderande kärna
så går vågorna till stranden igen...
Ofrivillig eller frivillig skilsmässa, är det ngn skillnad?
etelka©svensson
När allt har lagt sig,
oron dagen barnen,
när jag har slagit in alla paketen,
när allting är på plats,
julgranen, maten i kylskåpet,
då rasar din frånvaro över mig,
när jag har tänkt på alla,
men utelämnat dig,
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
